There is a pleasure in the pathless woods, 
There is a rapture on the lonely shore, 
There is society, where none intrudes, 
By the deep sea, and music in its roar: 
I love not man the less, but Nature more.

Det stycket är en del av min favoritpoem av Lord Byron som även är med i filmen Into the wild. Får själsliga rysningar. Dem där orden betyder mycket för mig och min kärlek till naturen och det orörda, de talar till min inre eremit. Många av oss har väl känt det där någon gång, att vilja fly samhället och leva i frid. En sorts längtan efter äventyr och eskapism. Jag känner min koppling till allt omkring mig starkare än någonsin. Enhet.

I love not man the less, but nature more.

pga det är Halloween strax och det är relevant att skriva ett inlägg om just det så tänkte jag göra just det, men kom på att jag faktiskt skrev ett bra sådant för två år sedan med titeln "Funny is the new sexy". *har åsikter på internet*. Bygger på den texten lite utifrån dagens tankegångar.

I dessa "spöka ut sig"-tider som är Halloween går snacket varmt när det kommer till klädsel. What to wear?
Ingenstans är det väl så uppenbart sexistiskt och uppdelat beroende på kön som när man tittar på vad sajterna erbjuder för dräkter. Det blir alldeles för tydligt hur kvinnor reduceras till sina kroppar. Förslag på hur det kan se ut: http://fucknosexistcostumes.tumblr.com/

Alla har såklart rätt att klä ut sig till vad dem vill (typ), men det är patetiskt att utbudet är så dåligt och att det mesta som erbjuds kvinnor är sexistiska varianter av klassiska halloweendräkter där man knappast ser vad de ska föreställa. Så könssterotypt att man dör.

Det konstigaste är ju att det görs sexiga tappningar av saker som inte ens är sexiga från början, hahaha. Du kan inte vara en elefant, för då måste du vara en SEXIG elefant. Du kan inte vara en bajskorv, för då måste du vara en SEXIG bajskorv.  Ni vet väl hur det är. En ba, att dräkten "Sexig ebolasköterska" ens finns ute på marknaden måste ju verkligen vara ett skämt, en borde fråga sig vad som är legitimt att tjäna pengar på. fast jag skrattade ju å andra sidan första gången jag såg/hörde om själva eboladräkten. mest för att det var bisarrt, tror jag.

Vill man visa hud ska man få man göra det. Men vilken fullständig brist på fantasi och uppfinningsrikedom.
Och de som säljer den här skiten, däri ligger ju det verkliga problemet. Marknaden tjänar så otroligt mycket pengar på att framställa kvinnor och män som två motsatser, marknaden tjänar otroligt mycket pengar på könsförtryck. Därför är jag tveksam till att det någonsin kommer att upphöra. Det tjänas så mycket pengar på att vi är missnöjda med våra utseenden, på att jämt förbättra. Så länge några få äger mycket så kommer vi aldrig att vara jämställda. Som Promoe rappar: "medmänsklighet rimmar illa med vinstintresse, jag är ledsen". Patriarkatet får således mer vatten på sin kvarn. Tjejer får lära sig att något av det mest viktiga i världen är att vara sexiga, snygga och attrahera killar. Att vara till lags, på alla sätt.
Jag säger såhär, både bokstavligt och bildligt talat: köp det inte.

Själv är jag ingen firare av Halloween men hade jag valt att klä ut mig hade det varit till något feministiskt eller något som är roligt PÅ RIKTIGT. Kanske en marulk. Alternativt en potatis. Eller så skulle jag göra min egen Shitstain Barbie super-hermaphrodite costume! fulländat med cape och allt. Fatta vad awesome. Funny is the new sexy, osv. Kanske får ni se den dräkten en vacker dag.

En annan dimension.
Idag talas det mycket om kulturell appropriation, ett begrepp som kan vara ganska svårt att förstå. Det innebär: ("Att tjäna (pengar eller status) på att ta kulturella uttryck från en annan kultur och göra till sin när de som tillhör kulturen inte själva kan använda sitt uttryck utan att möta fördomar och nedvärderande bemötanden." http://vardagsrasismen.wordpress.com/2014/06/16/vad-ar-cultural-apropriation/) , Det kan handla om att t.ex. bära bindis, dreadlocks, kimonos, som västerlänningar appropierar.
Den enklaste förklaringen jag har hört angående begreppet är att en klädkedja väljer att massproducera t-shirts med bandlogos på, du ser en människa ha på sig en t-shirt med ett band du tycker om, och bandet har en stark fankult. Personen som har på sig tröjan lyssnar dock inte ens på bandet och köpte bara tröjan på grund av trycket, att den var snygg. Då är det vanligt att en blir förbannad, för personen har ingen aning om vad symbolen hen bär runt på betyder för så många. Jag tycker det är en intressant debatt, utan att hålla med om/veta allt.

Jag tycker att vissa utklädnader är problematiska, som blackface osv. Sen tycker jag inte att det nödvändigtvis behöver vara fel att klä ut sig till en speciell person, en idol eller så, då det inte behöver handla om att klä ut sig till en "kultur" på samma sätt. Jag är inte alldeles för PK-skitnödig. Men i all seriositet, har en lite vett i huvudet fattar en ju vad som är rimligt att klä ut sig till och inte.

Det var allt för mig, mina små genushökar.

I onsdags besökte jag huvudstaden för att gå och se mina favoritmän Alex & Sigge och deras scenföreställning "Meningen med livet". Inga hard feelings för att jag ger utrymme åt två vita medelåldersmän hoppas jag. Men FAN VAD JAG ÄLSKAR DE TU. Något enormt. Jag åkte själv, tanken var att min syrra skulle följa med men hon blev tråkigt nog sjuk. Lyckades i alla fall få med mig en buddy som bor i Stockholm, och det var ju väldigt lyckat.

Har absolut inget som helst lokalsinne men vågade mig trots det ut mig lite smått på stan i Stockholm. Stolt värre, en ska ju göra sånt en är "rädd" för.

Föreställningen då. Det var som en 90 minuter lång skrattfest om vår samtid, och de skulle berätta för oss vad som var meningen med det vi kallar livet. Trodde faktiskt showen skulle innehålla mer allvar, men som A&S själv sagt så blev det konstlat när de repade och de valde att gå ifrån det allvarliga.
De stod där på scen i sina fina kostymer, och jag typ kom i brallan, så JÄÄÄÄVLA snygga. De e nåt speciellt med män i kostymer!?! Och Sigge stog typ några meter från mig under ett tillfälle, dog så hårt inombords.
Slutet på föreställningen var det finaste, höll på att fälla en liten tår. Aaaah.

Hursom haver förblir livets mening höljd i dunkel, i alla fall för mig. Även om en kanske fick en vägvisare. Det är en fråga jag tänkt på väldigt mycket annars. Och jag kan ju inte spoila svaret de gav, så GÅ OCH SE FÖRESTÄLLNINGEN! Ni kommer inte ångra er.

Fridens.