shitstain barbie

Okej, jag försökte sluta. Men det går bara inte. Känner ett sånt sug att blogga, och who'm I kidding, really!?
Jag älskar ju det här. Tog rådet av en dum idiotisk kille som klagar på att jag är både blek och har olika långa naglar. Vem är jag att ta råd ifrån en sådan ;)? haha.
Lille Alf, också känd som partiledare för Svindemokraterna. A true swine!

Det är intressant hur saker folk säger kan sätta galler i huvudet på en.
"Såna där kläder är så jävla fula", "jag har olika långa naglar, så jävla fult" , "åh jag har världens utväxt, jag ser så skabbig ut", "jag har en finne i panna, hjääälp!".
Så banalt. Sedan slår det mig.. men vänta här nu? Precis alla de sakerna du nyss rabblade upp har ju JAG!
Är jag ful och vidrig och allt det där du precis sa om dig själv?
En gång kanske man var nöjd med den man var, innan man befläckats av samhällets syn på saker, våra ideal.
Det här sår ett frö inuti en som växer och blir till en osäkerhet. Ni vet vad jag menar?
Vi gör det här hela tiden. Vi utsätter varandra för det här.
Vi borde sluta upp med det. För ärligt talat, vem gagnar det när vi talar illa om oss själva?
Det föder osäkerhet hos andra människor. Ju mer fel vi letar på oss själva, desto mer eggar vi andra.
I dessa tillfällen när jag hört människor säga det jag ovan skrivit har jag tänkt "MEN JAG DÅ?".
Jag har tänkt det, men inte sagt det. Jag sitter tyst kvar i min egen förundran och tänker ytterligare: om de är äckliga, är inte jag en miljon gånger äckligare då?
Det de uttryckte en sådan avsky och skam inför är ju också "mina problem".
Är det något fel på mig med? Det måste det vara. 
Är jag avskyvärd, ful och äcklig? Kanske det.

Själv skulle jag kalla mig för smart för att falla offer för vår världs maniska ytlighet, men ibland kryper det in i huvudet på en trots att man inte vill. Jag tror att vi alla har upplevt det.

I verkligheten så bryr sig folk inte om man har en utväxt eller några finnar.
Hur vet jag det? Jo, det är för att jag själv inte alls bryr mig om det här.
Jag kunde inte bry mig mindre om hur folk ser ut. Och så är det med oss människor.

Jag har så många grejer jag inte gillar med mig själv utseendemässigt. Det enda jag gillar är mina armar och ben, för de fungerar åtminstone att gå och greppa saker med (hahaha). Men jag fokuserar på att inte bry mig om mina olika långa naglar, min dåliga hy och så vidare. För världen är större än det.
Vi kan inte ha folk som bryr sig om småsaker hela tiden, det är inte såna människor som kommer bygga upp den här världen!

"Visst, jag gjorde inte så bra ifrån mig i livet, men jag hade åtminstone snygga kläder".
NÄ! Leta efter den sanna lyckan istället.

: Imperfect is the new perfect.

Förresten brukar jag undra om killar och allt det här. Jag vet inte mycket och förstår inte killar eller hur de tänker, så det är väldigt tomt i skallen när det gäller den saken! hahaa

Det var allt. Och jag säger som BB-Gurkan: punkt och slut.