måndag.

Måndag. Idag är en sån där dag då jag känner mig glad i själen. Är så tacksam för dessa dagar, vissa är ju bara ett grått töcken och evigt mähä. Därför vill jag sända lite livspepp till er, såhär ut i cyberrymden *SKICKAR*. Känslan är ju att "det är såhär livet ska vara", inte på något annat vis. Blir ju gråtig och sentimental. Är hemkommen och sitter och dricker en kopp kaffe och knappar på datan min. Mittemot mig sitter min pappa och knappar på datan sin också. Vi utbyter några meningar varandra emellan, och han tycker att låtarna jag spelar är bra. Lyssnar såklart på Bastille, har blivit totalt beroende av dem. Åh, en rolig grej: Idag på jobbet när jag var i ettornas klassrum så skulle de komma på ord som hade bokstaven "K" i sig. Då utbrast en unge "mök". Kunde inte hålla mig för skratt, hahaha. The shit kids say alltså! Det gör min dag. Fantasin är oändlig.

En stilla bild av min vardag.
 

mitt 2013

Tvåtusentretton. 2013.
Om vi kikar i backspegeln ett tag. 
Det var ett förändrande år för mig, ett år av mycket förändring. På ett själsligt plan. Jag har ofta känt mig så inadekvat och som ett misslyckande i allt, men samtidigt sett att jag till min ringa förvåning, kan en del. Uppförsbackarna har nog gett mig träningsvärk och mjölksyra i själen, så den sedan på något sätt vuxit. Själsmuskeln. Jag har känt mig så JÄVLA liten ibland, så inadekvat, i ett hav av adekvata människor. Men jag vet ju att ingen är normal, och att det ordet är en villfarelse i sig. Trots det har jag ju bara hoppats på att kunna bli en fungerande, adekvat person. Och jobbet med en själv slutar ju aldrig. 
 
Depression och ångest har väl kanske inte försvunnit, men jag har inte haft tid till så mycket reflektion, å jag har då ironiskt nog inte hunnit känna av mina egna sinnesstämningar. Därav den dåliga uppdateringen här på bloggen till exempel. Har ju knappt skrivit ett skit, tappat det helt. Mest varit trött. Och det är mycket i skrivandet som är terapeutiskt. Måste ta upp det igen! saknart. Jag vill ju trots allt veta vad fan jag höll på med i fjol och kunna dokumentera skit i min blogg. Facebook har blivit min microblogg istället. 
 
2013 var ett feministiskt år. Det kändes verkligen, många jag känner har börjat uttrycka sina feministiska åsikter på sociala medier. För många öht så har väckarklockan ringt, och det är något som gör mig förbannat glad. Även att så många tillsammans har stått upp emot rasismen. Det är vackert! Aldrig ska vi låta hatet få vinna. 2014 ska bli ett ännu mer feministiskt och antirasistiskt år!
 
Annat?  2013 var året då jag blev förälskad, i sisådär två veckor höll det dock bara i sig hahaha. Men det var något totalt främmande för mig. Förälskad/kär, vad är ens det!? Jag har inte en aning, men det var första gången jag kände att det faktiskt kanske kanske fanns en chans att skulle kunna bli happi på riktigt. Men ödet lurade väl mig. Jag antar att jag är för vild för att domesticeras och infängslas i tvåsamhetens bojor. Fast ett förhållande ska ju kännas som allt annat än att sitta i fast i en bur eller i ett par bojor. Det gjorde mig i alla fall inte klok på mig själv. 
 
Jag har känt så mycket tacksamhet, som jag inte känner mig alls förtjänt av.
 
Jag vill att det nya året bjuder på många äventyr. Jag känner för äventyr.
 
Hoppas det skänker en liten bild. En hafsig, hullerombuller-bild, då jag skriver via telefon. Men ändå en bild. Jag ska bli bättre på att blogga!
Fridens liljor vare med er.
 

Jan. 06, 2014




Once I was a funky singer, playin' in a rock n roll band..

Var hälsade, undersåtar! Vet att ni har väntat på ett inlägg länge.

OMG......... ni ska ba veta. min lillasyster kom nyss in i mitt rum och dansade åt den låt jag har på nivet play that funky music white boy (blev så sugen att lyssna på den efter att ha sätt Känn Ingen Sorg där den är med i en fet scen) och hör sen HAHAHAHAHHAHAHA. Jag skrattade mig nästan till döds när Mimmi dansade. Hon gör såna cp-moves, skulle behöva filma för å visa. Eftersom att hon inte är en sån person en förväntar sig balla ur sådär blir det extra roligt. Det ÄR extra roligt med folk som är så "normala" i olika sammanhang men när en känner dem så är de faktiskt riktiga kioskmongon. Älskar såna människor. Riktiga pärlor, ens egna privata skatter. Eftersom att jag redan från start är en efterbliven hermafrodit blire inte lika kul när jag gör såna saker. Men jag är nog också rätt "normal" från början när man lär känna mig. Fast jag vet inte, det är upp till andra att determine.

YEAH THEY WERE DANCIN
AND SINGIN'
AND MOVIN' TO THE GROOVIN'
AND JUST WHEN IT HIT ME
SOMEBODY TURNED AROUND AND SHOUTED

PLAYYYYY THAT FUNKY MUSIC WHITE BOOOOOOOOY
PLAY THAT FUNKY MUSIC RIIIIIIIGHT

den e för bäst!?!?!?! skönast och funkigast ju

Anyways, jag sitter här vid min datta och släpper fisar. Klutt klutt. Klutt måste vara mitt favoritord någonsin, för det låter så jäääääävla gulligt. Inte säker på att det är ett riktigt ord, though. Kanske borde googla. Medan jag gör detta så tuperar jag mitt hår, som insisterar på att lägga sig ner hela tiden *DAMP*.
Jag är trött, men har haft världens lugnaste och mest harmoniska dag. Promenerat och andats, bara varit. Fy sate vad skönt det har varit, väldigt välbehövligt.

Har lust att skriva ett inlägg om den en är, och den en strävar efter att vara, och clashen mellan dessa två. Jag har funderat på det a good deal, och det är intressant! Kanske kommer ett inlägg snart. Saknar att skriva!!!!!!!!!!!

Tills dess ska jag groova loss i min datorstol av trä. Pusssssss!


stängt pga semester

Jag vill ut på landet och traska i naturen. Känna frid i stillsamheten.
Kanske är inte själen min gjord för citypuls. För fa-an vad det vore nice att ha ett landställe att fly till.
Känns jävligt underbart i tanken, one day maybe.

Alex Schulman har sitt Gotland, Hanapee har sitt Sundsvall. Dessa, med flera, verkar ha sån ro på sin semester. För att inte tänka på alla barn där jag jobbar som skulle till olika destinationer i sommar och bara vara. Jag jobbar ju praktiskt taget på landet (haha), och det är så skönt där borta. Det kanske har gett mig mersmak.
För jag älskar ju att befinna mig ute i naturen, detta underverk. Vid vattnet, också.

Jag är även så grymt avundsjuk och frestad på att ba ligga i en hängmatta i solen och läsa en bra bok.

ååååååååh 

Hur vet en egentligen vad som passar en själv!? Var en geografiskt ska befinna sig för att må sitt ytterst bästa.
Får väl pröva sig fram gissar jag, och jag har ju inte ens prövat nåt.

Nej, nu får jag lägga av med mitt naturkåteri. JAG SKA KOLLA PÅ TRUE BLOOD OCH KÅTA MIG I ERIC Å ALCIDE Å ALLA SNYGGINGAR DÄR ISTÄLLET<333 from one to the other

hurmårnivadgörni?
puss!

Du kan inte stoppa framtiden. Den jag måste bli, låt mig bli den.

Hej hallå. Hur står det till? åårkar inte blogga
jag är förkyld, har ont i halsen och är cptrött. har nyss kollat på senaste True Blood, omg I tell ya. Vampire holocaust! Billith. Warlow. SHIT. Spännande värre. Det är rätt bra med mig annars. Ska ju inte vara alldeles för negativ, utan måla en rättmätig bild.
Mina fötter stinker, å andra sidan. Det är rätt vidrigt. Jag har börjat uppskatta känslan av nytvättade fötter, den är så sjukt tillfredsställande. mer än en någonsin skulle kunna ana!

Idag är det måndag. Och det är sista jobbveckan för mig innan jag är ledig i en hel månad. Och oj vad skönt det ska bli, jag ska sova som ett AS. Och jag ska sluta företa mig att träffa folk när jag egentligen inte orkar, sluta hoppa på varenda tåg som går bara för att jag vill maximera min tid. Hahaha.
Fy satan vad jag saknar att bara vara, för jag har inte hunnit att "bara vara" på flera månader. Andas, du hermafrodit lilla. Nu hoppas jag få tid till det, och såklart även hinna göra lite roliga saker.
En annan grej jag tänker på är att min biologiska klocka tickar som aldrig förr. Jag vill ha barn, de är så söta och fina och jag ser bara allt det bra med dem hahaha. Fast jag vill ju egentligen aldrig ha barn. Bara kroppen som vill. Jag SKRIKER när jag ser söta saker, jag har fått en besatthet av ting som är små. Typ: små potatisar, små spadar, små barnskor, små barnkläder HAHAHAHa. Säg att jag inte är ensam för det känns inte riktigt vanligt att skrika när en ser sådana saker?! Vissa ungar på jobbet gör det ju inte lättare heller, vill liksom kidnappa och klämma till döds. ( vänta. KAN EN FÅ SPARKEN FÖR EN SÅN KOMMENTAR!?!?!)
Alla de roliga och söta sakerna barn säger ibland, åh.

Jag har kommit på en hel del saker om mig själv och jag har utvecklats, tror jag. På något sätt.
"Kommit över mig själv" till viss grad. Jag är så fånig, en får lära sig att inte lyssna till alla dumma tankar. Jag är kapabel. Vissa dagar tror jag på det mer än andra. Tror även jag fått jobba på tålamodet, haha.

Barn är fina, för de är så jävla bekymmersfria. Vilket är fint att se, när en själv så ofta varit så hemskt nedtyngd av sina egna bekymmer. Perspektivet förändras. Skulle kunna skriva en hel uppsats om mina tankar kring och om detta. Kanske en annan gång. Vi har ju alla varit barn, och mina tankar om vem jag var i deras ålder och hur min barndom har varit är något jag funderat på mycket.

Nåja, jag måste hoppa in i duschen.

Jävligt bra låt med jävligt bra text förresten: Looptroop Rockers – Pyromantiker
Här är en gammal bild på mig ba för att (instagram inte vill samarbeta och ge mig nyare bilder att välja på):
 

all my tears have been used up.

Jag har mer problem än jag trodde. De expanderar.
Ingen förstår, fast det är en lögn. Jag ger ingen chansen att försöka förstå. Hur ska någon någonsin kunna förstå om en aldrig ger dem chansen att ens försöka. Jag vill nog innerst inne inte att någon ska förstå, för det känns omöjligt. Och jag vet inte vad jag ska göra.

jag vill bara bryta ihop nästan hela tiden, för jag inser mina egna begränsningar och tillkortakommanden
vilket jävla mentalt handikapp jag är, hur många problem jag har

I wanna cry
I wanna learn to love
but all my tears have been used up

on another love

känslorna.

jag trodde det var omöjligt för mig att gilla någon på det sättet
but you sure proved me wrong
kanske har jag haft fel hela tiden och du har fått mig att ändra min idiotiska inställning

jag känner så mycket.
jag vill bara smälta samman med dig.

det är läskigt och jag är så jävla dålig på att tygla mina känslor.
jag vill säga så mycket till dig, men jag biter mig hårt i tungan.

jag är dålig på detta. jag är dålig på att hantera känslor.

puss
 

someday I might know my heart.

 
heppåer! läge för en uppdatering kanske!? VAD VILL NI VETA/LÄSA/HÖRA
jag har haft en himla fin helg. Sovit alldeles för lite, som vanligt, och grämer mig över det. Men sova kan en ju å andra sidan göra när en är död. Bra har jag haft det åtminstone.

Jag har varit på min brorsons 5-årskalas. Hängt med familj, varit med vänner. Slirat runt as fuck överallt.
Skrattat och haft vettiga diskussioner. Livet asså.

åh så mycket känslor har jag just nu ni anar ej
dör
imploderar

nåt: jag skulle vilja se en vacker soluppgång, saknar att glo på dessa!!!!!!!!! (har väl över 500 bilder på bara vackra soluppgångar på min mobil daterade 2012) är naturkåt

osammanhängande nu går jag och lägger mig

pusssssssss

HORA

JÄVLA HORDATOR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!1
HORLIV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
FITTTTTTTTTT ALLT

FÖRSÖKTE ATYT SKRIVA ETT JÄVLA BRA BLOGGINLÄGG MEN DET GÅR INTE ATT GÖRA NÅGOT MED DEN HÄR JÄVLA DATORN OCH MIN TILLVARO ÄR PATETISK
HATAR MITT LIV HATAR MIG SJÄLV HATAR ALLT

HEJDÅ

Will you still love me when I got nothing but my aching soul?


bild tagen alldeles nyss. nyduschad (för ovanlighetens skull) och korthårig hermafrodit.

Jag vill berätta att jag är så galet såld på Lana Del Rey. Nästan så en måste se The Great Gatsby pga att hon är med i soundtracket till filmen. De röstskills hon besitter är fantastiska. Har lyssnat på Lana Del Rey – Young And Beautiful ungefär en miljon gånger i rad. Kan inte sluta heller. Pompös och vacker låt JISADJIASHD!
 
Något jag är mindre såld på: det eviga kvinnohatet, hur Facebook är en del av det och blockerar länkar till sidor handlandes om feminism, klädföretaget American Apparel's sexism och förtappade kvinnosyn. Hur tokig jag blir av att gå igenom mitt facebookflöde, så mycket hat och missförstånd. Robin Thicke's ocensurerade musikvideo till låten "blurred lines" (kolla ej om du inte vill få hjärnblödning). Ehm. Jaha. Typ det, för tillfället.

Var är inte kvinnohatet synligt. Är folk blinda!? Analysen är så bristande att jag fan förlorar tankeförmågan.
om jag någonsin tyckt att min egen kapacitet till att analysera saker och stoppa in dem i ett sammanhang är dålig så bör jag tänka om. god dayum. Är det REA på analysförmåga någonstans!?! för jag tror många skulle behöva just en sån

För att avsluta med något positivt så är jag glad över alla de feminister som finns och vågar stå upp för våra lika värden. Tillsammans är vi starka! *klyschig*

~Adieu, mina medsystrar och bröder~

Mitt hjärta är en bomb.

Här sitter jag, en sliten millie gurl och musikar framför datoren. Sitter ALDRIG vid datorn, hjälp. Har glömt bort hur man gör typ eeeh. Lyssnar på glad musik. Med en känsla av att jag helt på egen hand skulle kunna move mountains.
Jag brister ut i sång. Ååååååh, musik. Vad vore jag utan musik! vad vore världen utan musik! vad vore livet utan musik! seriöst, brister ut i lyckospasmer. jag är en vandrande jävla popcornfabrik.

Hur är läget då. Med er, med mig!? Hinner inte uppdatera er så mycket om livets skeenden.
Jag är så trött, utmattad, urlakad, SLUT. Och jag har ett fittigt irriterande munsår som gör ooont, men annars mår jag. Gnällspik Inc.

Det knoppar nu, våren blommar ut. Som den hysterika jag av naturen är skriker jag högt när jag ser vackra vyer, fina träd och blommor etc. Jag har så mycket jag skulle kunna skriva, så mycket jag skulle kunna berätta. Mitt hjärta är en bomb, redo att explodera. Redo att brisera. För övrigt så tycker jag väldigt mycket om Looptroops nya platta som heter just "Mitt hjärta är en bomb". Tips! Så jävla vackert namn på plattan finner jag det.

Om du någonsin vill ha en idiot, lägg din hand i min.


underneath



Oceanen bakom ögonlocken gör sig påmind. Ibland vill tårarna strömma ut, trots att en inte är särskilt ledsen. De bara måste få hitta en väg ut. I tid och otid. / Seriös person. / Ändlösa ocean. Undra hur många tårar jag har i mig, hur många ogråtna tårar som lurar under ytan. Jag tror där finns miljoner ogråtna tårar.
I både er och i mig.

Det är så mycket!

Jag har så mycket känslor just nu, det är helt fucked up. Hinner inte plocka upp dem. 
Såhär ser mitt liv ut just nu: äta, jobba, sova, dö. Jag är inte riktigt tillfredsställd med det. Men bättre kommer det att bli. En fördel är att när en jobbar hinner en inte må dåligt, ha ångest eller tänka så mycket.
Jag jobbar ju i en förskoleklass och på fritids, barnen är så fina och gör en så gla. Jag märker dock av mina interna "störningar" mycket, att jag inte är riktigt frisk. Dat suxx. 

Är sugen på chips. Å nu orkar jag inte skriva mer.
Puss och kram på er alla. Hoppas ni mår bra.

don't break me down

Sitter med pappa och diskuterar ekonomi. Det är aldrig en bra grej. Han frågar ifall jag och min syrra inte skäms, som levt på stackars honom så länge. Och påpekar att jag och syrran är dåliga tjejer för att vi inte ens kan baka/laga mat, för sånt ska tjejer kunna. Liksom, hahaha. Jag vill fråga: skäms inte du, som rustat dina barn så illa inför vuxenlivet!? Skäms inte du för att du inte givit dem någon trygg grund att stå på under hela deras liv. Infantiliserat dem. Att du är en så stor bidragande faktor till att de idag inte är hela människor!? Att de mår SKIT, och har känslomässiga problem. Men det går inte att resonera, så jag skiter i det. Linjen bryts, och samtalet ebbar ut.
 
JAG BLIR SÅ FRUSTRERAD

just såna här stunder känner jag mig så ensam och föräldralös en människa bara kan bli

I belong to no one.

Vad är ansvar?

Vad är ansvar och varför i helvete har jag så lite av ansvarsfullhet i mig!? Varför har jag en sån monumental oförmåga att ta det? varifrån kan den härledas?
Jag brottas så mycket med de här frågorna, och jag rycker frustrerat hårstrån ur skalpen på mig själv för jag blir inte klok på det. Kanske saknar jag något fundamentalt inombords, vore en lättvindig bortförklaring. När det kommer till ansvar så överlåter jag det åt någon annan, springer iväg det snabbaste jag kan, kanske för att jag är så osäker. Jag tror inte att jag har förmågan att skapa bra val åt mig själv helt på egen hand. Det är ju så jävla läskigt. "NÄMEN VAD TYCKER DU!?", jag ser jämt till vad andra tycker. Kan aldrig göra något själv.

GAHHHHHH MILLA DITT JÄVLACPFEJS
kan någon förklara för mig vad ansvar är och hur man tar det tack!

Det känns som att jag är sämre än alla andra, och aldrig kommer leva upp till nåt. En förlorad sort.
Hatar känslan. Ni är riktiga människor och jag är en iakttagare av er.

Här kommer en bra låt för att liva upp stämningen istället. Är ju inte deppig eller så, bara kommer bort mig i tankar om min egen uselhet, hahaha. Enjoy!

Allena.

Jag har haft en härlig helg, hängt lite med vänner men mest hängt med mig själv. Har känt ett stort välbehag av något slag. Mosighet. Jag värderar ensamheten som fan. Nån annan som jag!? Jag är extremt sällskapssjuk samtidigt som jag älskar att vara ensam hahaha. Social ensamvarg var det, ja. Jag är så motsägelsefull som människa, går ju inte ihop över huvud taget. Fast sen är det ju skillnad på att vara ensam och att vara själv. Kanske borde skrivit vara själv istället. Aja, ni fattar.

Jag har promenerat allena på nysopade gator (<3). Glott och lyssnat på fiskmåsar som skrikit, haha. Det lät som de skrek mitt namn där ett tag till och med. Trots att jag är rädd för fåglarnas plötsliga, oförutsägbara rörelser kan de vara oerhört fina att beskåda. Mmh. Vad mer då? Hjälp, jag har så jävla dåligt minne. ÖÖÖÖÖÖHLÖDFKGDPÖF. Vafan, hjärnan, komigenrå. Näheeeeeepp.
Ja just, tänkt på detta med att inte nyttja alkohol eller kaffe. Känns så konstigt, känner mig mindre lycklig när jag inte gör det, på något sätt. Känns ju jobbigt, att man försatt sig i ett ha-begär utan dess like.

Vill på sätt och vis inte att helgen ska ta slut, samtidigt som jag vill det. Underbart är kort.
Imorgon är det back to basics. Jag ska visst fläka upp marulken för gynekologen också.
Och så ska jag träffa en gullis, klämma ihjäl henom.

Jaha, nehe.

HÄÄÄÄÄÄÄÄJ!



kirbur

Fredag. Sitter framför datorn och lyssnar på Die Antwoord. Aaaaaaaaastrött. Borde snart sova.
Har inget vettigt att skriva. lalala. blä. Vår är NICE. Tittade på Skavlan tidigare, Alex och Amanda Schulman var ashärliga som gäster där, åh älskarom! jag är en schulman fangirl 4-ever, ni vet.

Här får ni en bild att fappa till. KYSS.

 

tjafffffs

Åååååh, vad jag saknar förra våren! Tror knappast den här kan slå den i fjol. Nu är det mer tid för personlig utveckling, bli vuxen och sluta lattja runt så mycket känner jag. Dags att växa upp, millie girl. RIGHT!? Sluta dra vidriga skämt hela tiden. Nej, det är min favvo. Älskar när jag får umgås med mina jämlikar och dampa runt som fan, dra helt gränslösa skämt. Herregud vem e jag. Finns det en framtid för en så deranged människa som mig!? HAHAHA. Svara inte på den frågan är ni snäll.

Ååååååååh jag är så hemsk. Om ni bara visste HAHAHAHA. Jag är som sagt the queen of fuckedupness.
Gotta tone it down a notch.

Ska nu titta på tv, det går nå nytt frågesportsprogram och första avsnittet handlar om melodifestivalen som jag kan typ ALLT om, och frågesport är något jag är BÄST på och ÄLSKAR!!!!!!!!!!!!!! *ÖVERDRIVET SKRYT*


I'm not dead. Yet.

Sorry to disappoint you guys! Men jag är inte död, inte ännu i alla fall.
Vårat modem gick plötsligt sönder bara sådär i torsdags. Så jag har fått leva på begränsat internet på telefonen sedan dess, vilket sugit. Har därav varit lite ouppdaterad med omvärlden och mest saknat att lyssna på musik och läsa bloggar, hahaha. First world problems! Men annars har jag klarat det galant. Kände att Gud försatte mig i en riktig prövning där, men jag kom ur den - starkare. Nu har vi fått ett nytt modem!

Å nu ska jag och syrran gå till affären.

/ eder millie.

Drömmarn.

Drömmar är rätt tråkiga att berätta om. Men inatt drömde jag att jag träffade Millencolin, eller egentligen tre fjärdedelar av bandet. Och jag bekände min kärlek för dem, eftersom deras musik ligger mig varm om hjärtat och har påverkat mitt liv jättemycket. Verkligen poured my freaking heart out.
Sedan var jag även på en Die Antwoord konsert och fick träffa Ninja efteråt. Tror ni inte jag var lycklig som fan!? Naturligtvis. Han var asball, han är asball.

Allt för att vakna upp och få reda på att det bara var drömmar. Samma sak med att jag har drömt att jag träffat Lady Gaga åtskilliga gånger, och varit den lyckligaste på jorden. Alexander Skarsgård likväl. Många av drömmarna jag har känns så himla realistiska. Ska inte hymla om att det känns vääldigt surt att vakna upp till den icke lika spännande verkligheten sen.

Det känns som att det händer mer spännande saker i mina drömmar än i mitt verkliga liv.
Det kan fungera som någon sorts tröst, hahaha.

Har ni drömt att ni träffat era idoler/förebilder/folk ni ser upp till?!
Dumhjärnan, måste sluta drömma om sånt där.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0